PRESSRUMMETS
GENVÄGAR

SAMHÄLLSANALYS
Tidskriften Social Ekonomi analyserar den sociala ekonomins möjligheter mot bakgrund av samhällsutvecklingen.

AKTÖRER & KONTAKTER
Vem gör vad inom social ekonomi? Länkar & bilder.

AKTUELL DEBATT
aktuell debatt presenteras nya böcker och tidskrifter på området.

E-NYHETSBREVET
Socialekonomiportalens
e- nyhetsbrev vaskar fram det viktigaste i nyhetsflödet.

KORTA NYHETER varje dag finns här!

KALENDARIET
Konferenser om social ekonomi finns på kalendariet .

 

KUNSKAPSPAKETEN
(gratis fördjupning)

Tidningspaket om
socialt kapital

Social Ekonomi och Moderna Tider gräver i debatten om innebegreppet socialt kapital. Beställ gratis här!

Moderna Tider 9:2000 Social Ekonomi nr 3:2000

Kunskapspaket om
sociala bokslut

Intresset för vad företagen egentligen gör är enormt. NUTEK och tidskriften Social Ekonomi synar kunskaperna kring sociala bokslut och social redovisning.
Beställ här!

Social Ekonomi nr 1:2001


Social redovisning och sociala bokslut


Faktor X och
den okända tillväxten

Mervärde och tillväxt i små kooperativ - och i kluster av samverkande företag. NUTEK och tidskriften Social Ekonomi om den okända tillväxten, faktor X.
Beställ här!

NUTEK, pdf 333 kb


 

 


 

SAMHÄLLSANALYSERNA
(teman i Tidskriften Social Ekonomi och pressmeddelanden)

2007-06-15
Kooperativt företagande ökar mest
- och överlever längst

Det kooperativa företagande ökar mest. Etableringen sker i kunskapsintensiva tillväxtbranscher och företagen är hållbara - de läggs jämförelsevis sällan ned. Dessutom vill unga entreprenörer helst starta företag just tillsammans!
- pressmeddelande
- debattartikel

-faktarapport


<2006-10-03>
Ny rapport om företagandets villkor:
Så här kan Sverige få
2 milj fler företagare

I en ny rapport från Coompanion, som publiceras idag, hävdas att nyföretagandet i Sverige skulle kunna öka dramatiskt. Det kooperativa nyföretagandet ökar mest, attityderna till kooperativt företagande är positiva - och vi vet vad som krävs för att ta tillvara den tillväxtpotential som siffrorna pekar på.
- Rapporten "Kooperativt företagande ökar mest. Entreprenörer vill starta företag - tillsammans" offentliggörs den 3 oktober..
- Läs pressmeddelande.

<2006-06-05>
Vägen ut
går genom stängda dörrar

Inträdesbiljetten till ett "vanligt" liv stavas ofta arbete. Men arbetslivet är fullt av nej nej nej som håller kanske en halv miljon människor utanför. Några av dessa kriminella, missbrukare, långtidssjukskrivna, utbrända, socialbidragstagare och gud-vet-allt har inte lyssnat på röster som sagt att det inte går. Istället har man öppnat stängda dörrar och sänkt höga trösklar … och startat företag - tillsammans! Dessa sk. sociala företag är välfärdsinnovationer i det tysta, vars största problem är att de varken är kända eller erkända. Än.
Läs senaste numret av FKUs tidskrift Social Ekonomi


<2004-11-16>
Hyr en egen arbetsgivare - tillsammans
Genom den sk "Selfemployment-modellen" kan man i lugn och ro pröva en affärsidé i praktiken utan att registrera ett eget företag. Enkelt uttryckt handlar det om att man som enskild hyr ett plattformsföretag som sin arbetsgivare under den tid man arbetar med sina egna kunder och uppdrag.
Plattformsföretaget står för juridisk hemvist, ekonomiska och administrativa tjänster, försäkringar och utbildning i företagande.
EUs strukturfond Equal har beviljat bl a Kooperativ Utveckling Uppsala Län totalt 20 milj kr för att sprida Selfemployment som modell i EU-länderna.

Läs pressmeddelande.

<2004-10-05>
Idrotten viktig - men förbisedd - samhällsaktör
Verksamheter inom den sociala ekonomin - till exempel idrotten - är kraftfulla, men förbisedda, motorer för lokal näringslivsutveckling.
- När nu regionala utvecklingsplaner ska tas fram måste kommunerna dra nytta av det föreningsdrivna entreprenörskapet, menar Per Fontin, ordförande i Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige
Läs pressmeddelande.

<2004-09-24>
Ska hemtjänsten privatiseras
så låt personalen få chansen!
Kooperativ Utveckling Fyrbodal uppmanar Tanums kommun att låta personalen ta över om hemtjänsten ska privatiseras. Då skulle inte vinstintresset vara det primära, utan servicen för de äldre och arbetstillfällen på orten. Dessutom skulle personalens trivsel öka.
Läs pressmeddelande.

<2003-08-29>
Social ekonomi leder tillväxtligan
Den sociala ekonomin leder Europas tillväxtliga före privat och offentlig sektor. Till och med EU vittrar välfärd, sysselsättning, social sammanhållning och hållbar ekonomisk utveckling.
Social ekonomins värderingar är rena drivhuseffekten för tillväxt - både i näringslivet och mätt i mänskliga vinster.

Läs pressmeddelande.

<2003-03-07>
Makt och inflytande skyddar
mot stressen på jobbet
T
a en kvinna - glad, frisk och full av arbetslust. Mal ned henne genom ett arbetsliv fyllt av maktlöshet och bristande resurser … och vips kommer det ut en sjuk surkärring på andra sidan!
I kooperativen går processen "baklänges" - kvinnorna tar tillbaks makten, arbetsglädjen och hälsan.
Läs pressmeddelande.

Läs artikel.

<2003-02-28>
De demokratiska företagens egen toppdomän
lanseras 4 mars

.coop (uttalas dotcoop) är för näringslivet vad KRAV är för livsmedel, nämligen en signal om att man håller en speciell kvalitet. KRAV garanterar att maten producerats miljövänligt. Och .coop att företaget drivs i demokratiska for mer, som kooperativ.
I samband med lanseringen av den splitter nya toppdomänen i Sverige den 4 mars öppnas också webplatsen www.sweden.coop där kooperativ ska kunna hitta varandra. Vid ett seminarium i samband med lanseringen medverkar Iain Macdonald, generaldirektör för IKA, Internationella Kooperativa Alliansen.

Läs pressmeddelandet.

<2002-12-16>
Lokal ekonomi ökar tillväxten på landsbygden
Företag utanför storstadsregionerna har svårt att låna pengar för att starta och utveckla verksamheten. Än värre är läget för små företag... för att inte tala om småföretag inom socialekonomisektorn!
- Det finns nya finansieringsinitativ som kraftigt kan öka tillväxten på landsbygden och på mindre orter, hävdar Stefan Wiken, ordförande för Föreningen Kooperativ Utveckling, FKU.
Läs pressmeddelandet.
Läs artikel.

<2002-10-04> Demokrati är färskvara för vardagsbruk
Den sociala ekonomin måste utvecklas och kooperativen bli fler. Den levande demokratin "till vardags" i byalagen, äldrekooperativet, idrottsföreningen eller den ideella föreningen ökar engagemanget i politiken och partipolitiken... något som det låga valdeltagandet visar på behovet av.
Lönsamheten i samverkande kluster av företag är ett annat mycket tungt vägande skäl för att utveckla den sociala ekonomin.
Läs pressmeddelandet.
Läs artikel.

<2002-10-04> Att göra losers av vanligt folk
Konkurrens förvandlar oss alla till förlorare. Till och med hos de mycket få vinnarna gnager oron för att inte räcka till - nästa gång …. Någon ekonomisk "hit" är det inte heller. Att försöka göra ett bra jobb är nämligen en sak - men att försöka vara bättre än någon annan är en helt annan. Tävlandet flyttar fokus från det viktigaste - målet för verksamheten - till ett ängsligt bevakande av vad konkurrenterna gör.
Läs artikeln.

<2002-06-06> Jodå … storleken HAR betydelse
Storleken HAR betydelse. Litet är vackert - åtminstone om det handlar om kvalitet i vård och omsorg! Vårdjättarna göre sig icke besvär alltså. Varken privata eller offentliga.
Men det räcker inte bara med att vara liten … man måste även dessutom vara lyhörd inför medarbetarnas, kommunernas och vårdtagarnas behov. Det är kooperativen fena på! Författare: Ingmari Cantzler, Handelshögskolan i Göteborg.
Läs hela artikeln här!
Läs pressmeddelandet.

Det måste vara roligt att bli gammal också
Svarta tidningsrubriker om vanvård av förvarslösa och bortglömda gamlingar … bästa boten är att låta de gamla själva bestämma - inga liggsår där inte!
Historien om Ingelgården är en berättelse om det första äldrekooperativet i Sverige. Om att åldras skrattande. Och om att bryta gubbväldet.
Skriver Eva-Marie Björklund, Mitthögskolan i Östersund.
Läs hela artikeln här!

Svaret på bönerna om
att företagen ska ta socialt ansvar

EU pekar ut arbetskooperativen som svaret på bönerna om att företagen ska ta större socialt ansvar - den sociala "biten" är nämligen själva grunden för att kooperativet överhuvudtaget existerar. Vitsen är att den sociala ekonomins företag alltid har både ekonomiska och sociala mål.
Läs hela artikeln.

På span efter det goda arbetet
Jakten på det goda arbetet förs i termer av "tillvaratagande av humankapitalet, vinstdelningssystem och företags uppförandekoder". Varför inte krydda med ett facket och kooperationens minst sagt kraftfulla redskap för medarbetarengagemang: faktiskt ägarinflytande!
Läs hela artikeln här!

Det som verkligen räknas syns inte alltid
Säg den verksamhet vars årsredovisning inte har dolda kostnader och vinster? Vilket pris har tillit och förtroende, utvecklingskraft och hälsa? Vad kostar en pessimistisk bromskloss som med räknedosan i hand hävdar att "…det inte lönar sig?…".
Den blandning av affärer och andra värden som den sociala ekonomin står för är just så komplex och motsägelsefull att den knappast låter sig fångas med plus och minus. Nu görs det i alla fall. Bland annat av Stig Westerdahl, doktor i ämnet vid Mitthögskolan.
Läs hela artikeln här!

Sånt som man inte behöver vara
doktor i ekonomi för att förstå

Löntagarna i industriländerna har dragit en globaliseringens nitlott när arbetstillfällena har flyttats till diktaturländer … vars löntagare sitter med en annan nitlott: omänskliga arbetsvillkor.
Föräldrakooperativet Lilla My i Jämtland - och andra lokalt förankrade företag - skulle aldrig drömma om att flytta produktionen till ett låglöneland i Asien. Det behöver man inte vara doktor i ekonomi för att förstå. Påstår en professor; John Logue, Kent University.
Läs hela artikeln här!.

Att vara hemmablind
Den sociala ekonomin är ett medel att uppgradera människors och regioners förmåga. Det är emellertid en kraft som är så självklart kopplad till vårt vardagsliv att vi inte ser den. Hemmablinda saknar vi därför vett att bruka den för att bryta vanor och skapa nya framtider. Säger en professor: Bengt Johannisson vid Växjö universitet.
Läs hela artikeln här!

Socialt kapital och samarbetets okända faktor X
Professor Christer Berglund & docent Göran Brulin

Skrota förlegade myter om att arbetsrätten, skattetrycket och byråkratin kväver entreprenörerna och bromsar ekonomisk utveckling - det har aldrig hindrat Gnosjös framgångsrika företagare. Det är istället ömsom samarbetande, ömsom konkurrerande småföretag som får hjulen att snurra. Näringslivsutvecklingens faktor X!!
Läs hela artikeln här!

Social ekonomi kan ge it-demokratin mera muskler
Professor Benjamin Barber tycker att röstning vart tredje år och sedan sköta sitt är ett färglöst alternativ. Åtminstone jämfört med aktiva medborgare som bryr sig om sina bostadsområden, städer och skolor. Varje dag. IT kan, läs kan, ge demokratin mera muskler. Om den sociala ekonomin får visa vägen.
Läs hela artikeln här!

Livets goda i skön förening
Social ekonomi syftar alltid till välfärd på något sätt. Men inte bara målen är sociala ... medlen är det också: personligt engagemang och tillit till andra, samarbete och delat ansvar t ex.
Resultatet blir något som är svårt eller omöjligt att åstadkomma i privat eller offentlig regi ... välfärd, demokrati och tillväxt i skön förening.
Läs hela artikeln!