Den sociala ekonomin bygger på människors kraft och vilja att arbeta för gemensamma mål och ses allt oftare som ett alternativ till det privata och det offentliga.
Genom omvärldsbevakning, erfarenhetsutbyte, kontaktskapande och opinionsbildning vill "Social ekonomi" - tidskrift för forskning och kooperativ utveckling" samla, utveckla och lyfta fram kunskaperna om den sociala ekonomins möjligheter och placera in dem i den pågående samhällsutvecklingen.

• Målgrupp: Den sociala ekonomins aktörer och främjare - förtroendevalda, forskare, utbildare, politiker, ledare, kooperativa och andra utvecklingscentra.
• Periodicitet: 4 ggr/årligen
• Prenumerationer: En helårsprenumeration kostar 245 kr inkl moms. Mail: karin.lundgren@
natverkstan.net tel: 031 743 99 05
• Utgivare: Coompanion - Kooperativ Utveckling i Sverige. Föreningen Kooperativa Studier och Svenska institutet för social ekonomi stöder.
• Ansvarig utgivare: Per Fontin, ordf Coompanion - Kooperativ Utveckling Sverige
• Redaktör: Berith Wikström, 070-568 27 17, 08-442 32 58, mail: berith.wikstrom
@coompanion.se
• adress: Box 2292, 103 17 Stockholm
• redaktion: Jan Olsson, Coompanion - Kooperativ Utveckling, Ingrid Zakrisson, Föreningen Kooperativa Studier, Katarina Grut, Svenska Institutet för social ekonomi • lay out & grafisk formgivning: Anna Wikståhl, Bergs Alltryck & Media AB och Berith Wikström.

Vill du annonsera i tidskriften Social Ekonomi eller på socialekonomiportalen? Klicka här! .

Energi i förening hetaste trenden
Mindre miljöförstöring. Vettigare elpriser. Lokal utveckling. Full pott för vindkraftskooperativen - och de funkar redan!
Läs hela artikeln.

Omöjligt - redan FÖRSTA gången
En ekologisk pärla mitt i obygden … Ingen riktigt klok människa försöker förverkliga en sådan idé! Och utan ordentligt startkapital ens! Sedan - det här tror man ju bara inte kan hända - när alltihopa nästan är klart brinner hela rasket ner en olycksalig natt och kretsloppshuset i Mörsil får byggas upp från grunden en gång till. Men det gick - det också!

Energilösningar som värmer också MELLAN människor
Under den förr-förr-förra energikrisen hjälptes några grannar i Skogås åt med att dra ner oljeförbrukningen med 30 % och elanvändningen med nära 40 %. På köpet fick man bättre stämning och stärkt sammanhållning i området. Social innovationsförebild än idag, skriver professor emeritus Lars Ingelstam!

INNEHÅLLET i nr 3.2006
TEMA: Kooperativt entreprenörskap (ute 21 november)

Jakten på entreprenörerna ny folkrörelse
Om jakten på entreprenörerna kan man säga att det är fler som jagar än som blir jagade. Men - man kan göra företagare av fler!
I Sörmland vet man hur!
Läs hela artiken.

Kooperativa företag ökar mest:
Entreprenörer vill starta företag - tillsammans
Tillväxt, välfärd och utveckling. Deet behöver Sverige. Och 2 miljoner nya entreprenörer kan tänka sig hjälpa till. Om de får göra det ihop vill säga. Lite snack och mycket verkstad!

Fredspriset till företagare som hjälper företagare
Socialekonomiaktörer i Sverige och utfattiga kvinnor i Bangladesh har något gemensamt: svårt att låna pengar! Nu har deras kooperativa tänk för att hjälpas åt med utvecklingskapital belönats med snudd på det finaste man kan få: Nobels fredspris.

INNEHÅLLET i nr 2.2006
TEMA: Samspel med civilsamhället (ute 7 juli)

INNEHÅLLET i nr 1.2006
TEMA: socialt företagande (ute 7 april)

Varken känt eller erkänt
- socialt företagande en innovation i det tysta
De sociala företagen kommer att behövas de närmsta åren. De är effektiva när det handlar om att slussa in personer som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv. Därmed bidrar de också till att möta den brist på arbetskraft som vi står inför.

Vägen ut går genom stängda dörrar
Inträdesbiljetten till ett "vanligt" liv stavas ofta arbete. Men arbetslivet är fullt av nej nej nej som håller kanske en halv miljon människor utanför. Några av dessa kriminella, missbrukare, långtidssjukskrivna, utbrända, socialbidragstagare och gud-vet-allt har inte lyssnat på röster som sagt att det inte går. Istället har man öppnat stängda dörrar och sänkt höga trösklar … och startat företag - tillsammans! Dessa sk. sociala företag är välfärdsinnovationer i det tysta, vars största problem är att de varken är kända eller erkända. Än.
Läs hela artikeln.

På Eko Teck är alla vinnare
Att inte ha ett jobb är för de flesta varken mer eller mindre än en tragedi. Ådalskooperativet EkoTeck sysselsätter ca 130 personer som annars skulle befinna sig någonstans på skalan mellan kriminalitet, institutionsboende eller i aktivitetetsgaranti. Det är en vinstlott. För både de enskilda och för skattebetalarna, visar professor Karl W Sandberg.

Framtidens tillväxtföretag
- Här jobbar alla 100 % … av sin förmåga
Inflytande, frihet och socialt stöd på jobbet. Det behöver vi alla för att hålla - men särskilt om man har psykiska funktionshinder. De sociala företagen "kan" detta. Bättre än andra! Det visar Maria Sundbergs jämförelse mellan kooperativet Valborg och det kommunala Jobbcenter Södra i Luleå.

Dessutom … litteratur, konferenser, noterat mm.

INNEHÅLLET i nr 3-4.2005
TEMA: tillväxt & småföretagssamverkan (ute 9 dec)

Sverige "sitter i klustret"
En av ekonomins "grand old men" Alfred Marshall, är pappa till den moderna uppfattningen att ett företags långsiktiga konkurrenskraft bestäms av dess innovationsförmåga och förmåga till lärande. För att man verkligen skall kunna dra nytta av sådan kunskap eller föra den vidare krävs täta relationer, förtroende och tillit. Social ekonomi, alltså.

Samverkan - svensk naturtillgång favorit-i-repris
Tillväxtundren Gnosjö i Sverige och Emilien i Italien ligger i topp trots låg specialisering, låg utbildningsnivå och … "låg-alltihopa". Hemligheten stavas samverkan. En gammal hederlig svensk naturtillgång i organisatorisk innovation.
Läs hela artikeln.

Tillväxt - där man minst väntar den
Folk vallfärdar till Drivknuten för att lära sig hur man skapar ett bra liv där ödebygden rätteligen borde breda ut sig. Bakom kulisserna finns kunskap, ansvar - och jo: kärlek - hos ortens småföretagare. Tillsammans har de blivit mentorer för lokal utveckling, skriver Jörgen Lithander.

Att sätta ekonomin på plats. Rätt plats.
Konventionellt ekonomiskt tänkande står inför ett praktiskt och moraliskt sammanbrott. Sammanbrottet kanske släpper loss entreprenörerna. Obändiga nomader som annars riskerar att dö sotdöden av konstlade gränser mellan betalt och obetalt arbete, mellan privat och offentligt eller mellan föreningsliv och företagande.

... och som vanligt nyheter, böcker och annat smått och gott!

Vardagens hjältar kan försätta berg - tillsammans
- Skärp er för helvete, sa hon till sina grannar. Men många av dem som kunde ha gjort mest nytta bara skakade på huvudet och sa att det aldrig skulle gå. Och flyttade. För dem som stannade tog det 20 år att förvandla slummen till ett prisbelönt mönsterområde.

Att stötta förändringsagenter kräver fingertoppskänsla
Det krävs en finslipad fingertoppskänsla för att stötta den sociala ekonomins kreativa förändringsagenter. Människors engagemang, deras resurser, samarbete och delaktighet är ingenting som man ovanifrån stampar fram ur marken eller mobiliserar genom att peka med hela handen. Nu vässas rådgivningens a-och-o fram.
Läs hela artikeln.

Den livsfarliga konsten att berätta en historia
Kuvade och skamsna människor som lägger skulden på sig själva …Eller en vi-känsla stark nog att tända upproret i en hel bygd? En bra berättad historia kan göra hela skillnaden!

Kalkonvarning för blind tillväxt
Nehej. Vi blir inte lyckligare av att få det bättre. I alla fall inte om "att få det bättre" betyder högre inkomster. Mot den stilla lyckan i att vara behövd väger en fet plånbok lätt, slår nu forskarna fast. Det låter misstänkt likt de moraliska pekpinnar som i form av ordspråk förr broderades och hängdes upp ovanför utdragssoffan. Men nu får alltså väggbonaderna gott sällskap av vetenskapen!.

INNEHÅLLET i nr 4.2004 - 1.2005
TEMA: Ungdomars entreprenörskap och demokratiskt företagande
(ute 1 mars)

"Kids love that story"
Om vi litar på varandra är det lättare att få och genomföra goda idéer. Det är grundtanken i socialt kapital och i Robert Putnamns bok "Better together" - bättre tillsammans, en bok som i tolv kapitel visar hur samhällsgemenskap kan restaureras så att demokratin fungerar. Receptet fungerar också på barn och ungdomar - till vuxenvärldens skräckblandade förtjusning. Professor Mats Trondman skriver.

Entreprenörer gör det … tillsammans
Alla älskar en entreprenör. Och entreprenörer älskar att göra saker - tillsammans! Inte för pengarna, utan för att de brinner för en idé. Nu ska det bli fritt fram ... redan i skolbänken.
Läs hela artikeln.

Hultsfredsfestivalen - så osannolik att den inte borde finnas
Rockcity i Hultsfred … ett gäng unga punkare har över åren utvecklats till drivna entreprenörer, organisatörer, företagsledare och samhällsförnyare - utan att tumma på sina värderingar. Dagens entreprenörskapsforskning missar ibland hela poängen med just sådant kollektivt och demokratiskt entreprenörskap, skriver Johann Packendorff och Monica Lindgren.

Lägger man ned hela sin själ på att tjäna pengar
har man inte tid att förbruka dem
Att kämpa för ekonomiska mål med ekonomiska medel kräver inte mycket fantasi - och ger lite glädje bortom det som kan köpas för pengar. Myten om den egotrippade vinstmaximerande företagaren riskerar dessutom att hindra ungdomar från att se entreprenören inom sig själva, varnar professor Bengt Johannisson.

INNEHÅLLET i nr 3.2004
TEMA: IDROTTEN, SOCIAL EKONOMI OCH LOKAL UTVECKLING

Guldregn över klustren
Harvard-professorn Michael Porter blev redan som 30-åring något av managementområdets "golden boy" i och med en banbrytande bok om konkurrens. Några decennier, gråa hår och oräkneliga böcker äldre är han en av de verkligen stora förgrundsgestalterna inom klusterforskningen och vet varför vissa regioner blir så dynamiska.

Vasaloppet … ett "sesam-öppna-dig"
I Mora börjar tideräkningen med Vasaloppet, skriver Mora kommun i en folder. Idrotten handlar om himmel eller helvete, vinst eller förlust … men också om navet i nätverksbyggandet hos bygdens folk, där den drivande kraften långt ifrån bara är idrottslig framgång.
Läs hela artikeln här!

En idrottsklubb kan inte vända utvecklingen … ensam!
Är det på väg utför kan inte idrotten ensam vända utvecklingen uppåt. Men tillsammans med kommunerna och näringslivet kanske det går! Rätt skött är det knappast någon tvekan om att det är den fattigaste parten - idrotten - som har mest att vinna på en sådan strategi.

Idrotten är demokrati-här-och-nu
Även om idrottsrörelsen i Sverige dessbättre är en självständig folkrörelse ska vi politiker se till att det både finns bra krav och förväntningar på idrotten. Vi ska förstås också se till att det finns möjliga resurser för att kunna leva upp till detta, menar Mona Sahlin.

Tidskriften firar femårsjubileum i och med detta nummer! Vi ökar ambitionerna och ger ut både böcker och e-nyhetsbrev.
Nr 2.2004 är därför en specialutgåva - en antologi producerad i samarbete med NUTEK med titeln "Lokal ekonomi för hållbar tillväxt"! Samtidigt lanserar vi ett helt nytt e-nyhetsbrev- Prenumerera på detta i rutan till vänster!

INNEHÅLLET i nr 4.2003-1.2004
TEMA: ETIK OCH FÖRETAGENS SOCIALA ANSVAR

Nobelpriset till kärlekens ekonomi
Mitt i Egyptens snustorra sand trollar Sekem fram giftfritt "grönt guld" ur marken - mat. För det fick man det senaste alternativa nobelpriset. "En företagsmodell för det 20e århundradet där kommersiell framgång går hand i hand med social och kulturell utveckling i en 'kärlekens ekonomi'", skrev juryn. Kooperation, säger vi!

Social ekonomi är bäst i klassen på socialt ansvar
Den sociala ekonomin har hög tillväxt - inte på bekostnad av miljön eller orimliga arbetsförhållanden - utan för att de tar hänsyn till just t ex arbetsmiljö och miljöförhållanden! Inget påklistrat lull-lull här inte. Social ekonomi är helt enkelt bäst i klassen på socialt ansvar. Jan Olsson & Berith Wikström.
Läs hela artikeln här!

Money talks - etik kan inte stampas fram ur marken
I högtidstalen finns det gott om etik och tillit. I det vardagliga arbetet handlar det ofta om något annat - pengar. Money talks! Inte i den sociala ekonomin dock. Här är vinsten medel - inte mål. Och det gör hela skillnaden. Ek dr Stig Westerdahl.

Det måste vara roligt att leva också - lek!
Ingen angivare kan vara mer hänsynslös och nitisk än vår gränslösa arbetsmoral. Föraktet för svaghet behöver inte basuneras ut i uppskruvade radiotal till nationen, eller från tidningarnas ledarsidor. Det räcker gott med det förakt vi känner inför vår egen längtan efter vila och lek. Vi kallar det svaghet och vi skäms. Gör inte det! Leken står på demokratins sida. Glöm inte det! Docent Tomas Brytting.

INNEHÅLLET i nr 2-3.2003
TEMA: TILLVÄXT OCH SOCIAL EKONOMI

Det bidde en tumme - och tvärtom
Den amerikanske statsvetaren Robert Putnam myntade begreppet "socialt kapital". Eller medborgaranda, eller civilitet, som andra säger … kärt barn har många namn. Det handlar i alla fall om det som är förutsättningen för både demokrati och ekonomisk tillväxt.

Det är i hjärnkontoret
den svenska vård- och omsorgssektorn förnyas
Sprudlande kreativitet. Engagerat ansvarstagande. Ekonomisk tillväxt. Det är resultatet när personalen tillsammans tar över vård- och omsorgssektorn. Förändringen börjar i medarbetarnas attityder - det är bokstavligen mellan öronen det händer! Skriver gör prof Lars Lindqvist.
Läs hela artikeln här!

Om man vill förändra världen, så bör man starta ett företag
Sociala företag styrs demokratiskt, har sociala mål och drivs kommersiellt. Full pott alltså! Modellen prövas nu på storskaliga offentliga tjänster där både statlig byråkrati och börsbolagen tidigare gått bet. Inte utan framgång. Faktiskt!
Karl Palmås, London School of Economics, skriver.

Social ekonomi leder tillväxtligan
Den sociala ekonomin leder Europas tillväxtliga före privat och offentlig sektor. Till och med en jättekoloss som EU börjar inse vad det kan betyda. Man vittrar välfärd, sysselsättning, social sammanhållning och hållbar ekonomisk utveckling. Man har inte hel fel.

Dessutom: Professor Håkan Hydén om att vi inte behöver FLER saker utan RÄTT saker. Och FKUs ordförande Stefan Wikén om vilka drivhuseffekter för tillväxt som den sociala ekonomins värderingar ger. Och mängder av böcker presenteras!

Bättre rik och frisk än fattig och sjuk
Vissa människor tycks ha en märklig motståndskraft - något som gör att de klarar påfrestningar bättre än andra och därför i större utsträckning kan hålla ohälsan borta.
Den israeliske professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovsky fann en gemensam nämnare hos dessa lyckostar. De hade en inre känsla som även i svåra situationer gav hopp och motivation att handla, att inte ge upp. Kasam kallas den och står för "Känsla-Av-SAMmanhang.

Lite makt och inflytande gör glada fruntimmer av surkärringar
Ta en kvinna - glad, frisk och full av arbetslust. Mal ned henne genom ett arbetsliv fyllt av maktlöshet och bristande resurser … och vips kommer det ut en sjuk surkärring på andra sidan!
Victor Pestoff, professor i statsvetenskap och social ekonomi vid Mitthögskolan visar att i de sociala företagen går processen "baklänges" - kvinnorna tar tillbaks makten, arbetsglädjen och hälsan. En modell som nog någon sur gubbe här och var kunde må bra av också.
Läs hela artikeln här!

Den nya folkrörelsen går till doktorn
Det starka samhället gjorde upp med fattig-Sverige …men gemenskapen man-och-man-emellan åkte ut med badvattnet. Sen gjorde marknadsliberalismen rent hus med de spillror som återstod av vår tillit till varandra. Ensamma sjukskriver sig nu världens friskaste folk i massor mot att livet självt värker. Men mot den sjukan hjälper dock knappast piller eller blanketter. Bara - ja, självklart:Tillit.
Menar Edgar Borgenhammar, professor emeritus vid Nordiska folkhälsohögskolan.

Ensam hjälte lever farligt
Det mest stressande och sjukdomsframkallande vi kan utsättas för är arbetsförhållanden som kombinerar litet beslutsutrymme och höga psykiska krav - ensam hjälte utan socialt stöd lever farligt!
Thöres Theorell, föreståndare för och professor vid Institutet för psykosocial medicin, IPM, vid Karolinska institutet skriver om framtidens arbetsliv och stressen.

Jodå - ALLA kan vinna!
Här är historien om hur nationalekonomen Adam Smith och hans allenarådande teori om den osynliga handen får sig en grundläggande knäck. Det sker när John Nash får Nobelpriset för sina teorier om jämviktslägen där båda sidor tjänar på att ta hänsyn till den andres behov, något vi idag kallar "vinna-vinnalösningar". Alltså där individer vinner - inte på bekostnad av de andra - utan för att alla andra också vinner.

Receptet bakom välmående regioner
Tag en del löntagarägda företag, en näve kreditgarantiföreningar och krydda med sparbanksiden. Låt dem puttra i sociala nätverk Resultatet: regional tillväxt av häpnadsväckande kraft!. Skribenten och konsulten i regional tillväxt, Per Åhlström. tycker att det finns en hel del bra recept för att skapa blomstrande regioner av utdömda avfolkningsbygder - dvs allt utanför storstadsregionerna.
Läs hela artikeln här!

Tjockleken på den egna börsen väger lätt
Några kronor färre i börsen - eller i pension - är väl inget att hänga läpp för. Inte om priset för fler slantar är att man får flytta från bygden eller strukturrationaliseras bort från jobbet. Då har man mer att "vinna" på att spara sedlarna i feta kapitalfonder som investerar där man själv bor och arbetar. Oskar Kjellberg, JAK, skriver.

Pengar är inte allt - en del företag kan trolla med knäna
En del företag trollar med knäna och skaffar sig det de behöver utan att knappt öppna börsen. Har mage att gå med präktig vinst dessutom! Hemligheten heter "att-dela-resurser". Eller bootstrapping, om man talar med forskare på forskares vis. Företag som kan "konsten" utgör billigt bränsle för lokal utveckling. Ek dr Johan Winborg, Högskolan i Halmstad, har forskat om relationsorienterade företag.

Pengarna gör mannen. Eller?
Författaren och professorn Sven Lindqvist skriver om pengars "rätta" värde:
- Minns ni hur det gick till när ni tjänade pengar första gången? För mig var det oerhört betydelsefullt. Det var som att lära sig läsa. Eller kanske snarare som att få hår kring pitten.
Jag var på väg att bli man.

Gnosjös entreprenörer gör det tillsammans
Kvartalskapitalism skapar inga "dynamiska kluster" - den senaste etiketten på en gammal vinnare i tillväxtligan: Gnosjö. Det gör däremot företag som bortser från snäva egenintressen och ibland samarbetar med sina konkurrenter! Och entreprenörer som står med båda fötterna fastklistrade i stabila sociala nätverk. De drömmer sällan om att "casha in" och glida iväg till skatteparadis som Cayman Island endera dan...
Menar professorerna Berggren & Brulin som lagt ännu en pusselbit till förklaringen av miraklet Gnosjös framgångar.
Läs hela artikeln här!

Att göra losers av vanligt folk
Konkurrens förvandlar oss alla till förlorare. Till och med hos de mycket få vinnarna gnager oron för att inte räcka till - nästa gång …. Någon ekonomisk "hit" är det inte heller. Att försöka göra ett bra jobb är nämligen en sak - men att försöka vara bättre än någon annan en helt annan. Tävlandet flyttar fokus från det viktigaste - målet för verksamheten - till ett ängsligt bevakande av vad konkurrenterna gör.
Amerikanen Alfie Kohns kontroversiella budskap presenteras av Kai Blomqvist.
Läs hela artikeln här!

Med mutor och smicker kommer man långt
Vulgärversionen av "the fittest will survive" tecknar bilden av en hänsynslös allas kamp mot alla, där den starke hävdar sin rätt och de svaga går under. Se bara på djuren! Men lugn, bara lugn. De av våra ludna släktingar aporna som har "folket" - läs honor och ungdomar - på sin sida lyckas förr eller senare alltid etablera sig som ledare. Förhandlingsförmåga och generositet kompenserar svaga muskler.
Läs vad primatologen Frans de Waal, livsåskådningsforskaren Nils Uddenberg och Ultunas Torbjörn Fagerström skriver om evolutionen och samarbetet.

Demokrati är färskvara för vardagsbruk
Dokusåpornas programidé stavas utslagning - bara en kan vinna. Och då ids de flesta inte ens försöka. TV-kritikern Leif Furhammar om en populärkultur som skapar passiva åskådare. Och FKUs ordförande Stefan Wikén om hur social ekonomi skapar demokrati ... i vardagen.
Läs Stefan Wikens ledare här!

Jodå … storleken HAR betydelse
Nu är det bevisat - storleken HAR betydelse. Litet är vackert - åtminstone om det handlar om kvalitet i vård och omsorg! Vårdjättarna göre sig icke besvär alltså. Varken privata eller offentliga. Men det räcker inte med att vara liten … man måste även vara lyhörd inför medarbetarnas, kommunernas och vårdtagarnas behov. Det är kooperativen! Författare: Ingmari Cantzler, Handelshögskolan i Göteborg.
Läs hela artikeln här!

Inga liggsår här inte - om de gamla själva får bestämma
Inte ska vi väl privatisera välfärden - försöka tjäna pengar på sjuka, barn och gamla? Spara in på vård, mediciner, personal och - ja … kärlek - för att stoppa pengarna i ägarnas egna fickor?!
Lösningen är i alla fall inte att försöka ta bort toppen på isberget, nämligen vinsterna i vården och omsorgen. Istället ska de anställda, de gamla och de anhöriga vara med och bestämma HUR slipstenen ska dras. Författare: Victor Pestoff, professor vid Södertörns högskola.

Ett och ett är kooperativen alltför små
Vårdjättarna sitter med alla trumf på hand anbud: pengar, kontakter, jurister, och kammar hem anbud efter anbud … och bankerna gnuggar händerna av förtjusning när storbolagen vill göra affärer. Annat är det när de små personalkooperativen vill ta över vårdentreprenaderna. Men vad hindrar dem från att gå ihop om sina resurser i en ny, stor tredje sektor? Författare: Jan Olsson, KOOPi.

Fångarna på fortet och direktörslönerna
Social ekonomi omfattar en rad verksamheter med ekonomisk betydelse vilkas gemensamma bas inte är hoppet om lotterivinsten - utan tron på verksamhetens betydelse. Övertygelselsen om att arbetet spelar roll kan någon gång vara fåfäng, men den har alltid mer substans än chanstagandet. Författare: Bengt Göransson, fd utbildningsminister.

Att möjliggöra - inte förutsäga - framtiden
Kan sång, musik och dans knyta band mellan människor så att viljan och beredskapen att dela med oss till varandra får näring? Ja: tanken har prövats … och belönats med alternativa nobelpriset. Jose Antonio Abreu och hans ungdomsorkestrar har blivit en enorm rörelse, som använder musiken som verktyg för social integration, skriver Jacob von Yexkull, Right Livelihoods instiftare.

Företagsänglarnas rätta natur avslöjad
I Bispgården och Gnosjöregionen har företagen gått "man ur huse" och försvarar lokal kultur och offentlig service … gemensamt driver man boende-, utbildnings, ungdoms- och kvinnofrågor. Begreppet företagsänglar har fått en ny innebörd! Går näringslivet hädanefter i täten för landsbygdens överlevnad? Eller har ett nytt hot mot demokratin dykt upp, frågar sig Bo Svensson, ITPS i Östersund.

Att vara hemmablind
Den sociala ekonomin är ett medel att uppgradera människors och regioners förmåga. Det är emellertid en kraft som är så självklart kopplad till vårt vardagsliv att vi inte ser den. Hemmablinda saknar vi därför vett att bruka den för att bryta vanor och skapa nya framtider. Säger en professor: Bengt Johannisson, Växjö universitet.
Läs hela artikeln här!

Fucking Sverige
Nedrustningen av den offentliga sektorn behöver ett alibi: Man gynnar gärna kooperativa företag och rentav så kallat frivilligt socialt arbete istället för att inse att de rötter som utvecklas, de nät som spinns kring den offentliga sektorns utposter på landsbygden och i landsorten är ett nödvändigt - om än inte tillräckligt - villkor för att också näringslivet ska utvecklas. … Dagis, skola, äldreomsorg och bibliotek griper på ett mycket finförgrenat och allsidigt sätt in i den sociala väven på landsbygden och förser den med dess mest nödvändiga slitstarka trådar., skriver Göran Greider i boken "Fucking Sverige".

Lite jävlar anamma i Hultsfred
Ett intresse, ett starkt engagemang och mycket "djävlar anamma" är skälet till att Hultsfred nu växer till popmusikens metropol. Idag är det Sveriges största utomhusfestival med 4 500 ideellt arbetande människor i 25 olika föreningar. Nykooperationen och andra aktörer inom den sociala ekonomin är viktiga i det regionala tillväxtarbetet, skriver Ulrica Messing. Socialekonomiminister, kooperationsminister och regionalminister i en och samma person.

Svaret på bönerna om att företagen ska ta socialt ansvar
EU pekar ut arbetskooperativen som svaret på bönerna om att företagen ska ta större socialt ansvar - den sociala "biten" är nämligen själva grunden för att kooperativet överhuvudtaget existerar. Vitsen är den sociala ekonomins företag alltid har både ekonomiska och sociala mål.
Läs hela artikeln. Läs hela grönboken.

Såhär ska ekonomin få ett mänskligt ansikte
Civilsamhället kompletterar den representativa demokratin. Ekonomin är inget mål - utan ett medel. Så många som möjligt är med och utbyter erfarenheter och lär av varandra.
Så ska Europa och ekonomin få ett mänskligt ansikte. Trodde man i alla fall på den 7e europeiska konferensen om social ekonomi i Gävle i somras. Läs hela artikeln.
Läs hela artikeln.

Amitai Etzioni och kommunitarismen
När nyliberaler försvarar privat ägande och socialdemokrater försvarar välfärdsstaten oroar kommunitarister sig för maktkoncentrationen i både näringsliv och byråkrati och bortvittrandet av andra former av gemenskap. I längden hotas både demokratin och den individuella friheten om medborgare inte får ta ansvar mer samfällt, menar man.

Dessutom: konferenser, böcker, ledare, krönika,mm mm.
FRÅN TRYCKERIET 17 OKTOBER

Så dumma är vi inte att vi bara tänker på oss själva
1998 års Nobelpris i ekonomi var en riktig rysare - att den indisk-amerikanske nationalekonomen Amartya Sen fick det prestigefyllda priset hälsades med förvånat jubel av hela tredje världen och av alla dem som anser att ekonomi måste ha med moral att göra. Här hemma har vi bland andra nationalekonomen Lars Pålsson-Syll som njutningsfullt begår lustmord på tesen att människan är nyttomaximerande egoist. Ordspråket säger att det är "bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete" … läs om hur moral, etik och ekonomi hänger samman.

Vad har gud med saken att göra?
Jodå - Vår herre har en hel del med social ekonomi att göra! Lite vanvördigt kan man hävda att inför Sankte Per får vi alla stå till svars för om vi förvaltat ekonomin på ett socialt sätt - eller utifrån ett egoistiskt vinstintresse. Det står i Bibeln. Ärkebiskop KG Hammar gör en teologisk reflexion kring social ekonomi.

På span efter det goda arbetet
Jakten på det goda arbetet förs i termer av "tillvaratagande av humankapitalet, vinstdelningssystem och företags uppförandekoder". Varför inte krydda med ett facket och kooperationens minst sagt kraftfulla redskap för medarbetarengagemang: faktiskt ägarinflytande!
Läs hela artikeln här!

Lite själavård skulle göra den sociala ekonomin gott
Det privata näringslivet och den offentliga sektorn organiserar sig i allt större utsträckning idag på den sociala ekonomins idéer - människors behov av att känna delaktighet, gemenskap och att äga makten över den egna situationen. Bra det!… konstaterar Ulrica Messing, "socialekonomiminister". Jodå, håller Ledarinstitutets Sven Nygren med, men slår sig för pannan när han ser att folkrörelserna å sin sida tonar ner sin "själ" och tar fasta på det som varit företagens relativa fördel och svänger sig med "kunder", "kundvård", "marknadsföring" och "kundnytta". .. Ska verkligen folkrörelserna lämna sin hemmaplan just i en period när människors sökande efter identitet och mening är större än någonsin?

När karaktären krackelerar
Samma egenskaper som gör att man fungerar och har framgång i den nya kapitalismen har direkt negativa följder för ens inre liv. Den karriäristiska flexibilitet och kortsiktighet som gör det möjligt att överleva i marknadens modevågor, förutsätter en Ny Människa som skyr alla typer av engagemang.
Och detta är allvarligt skriver historikern Peter Englund. Han refererar sociologen Richard Sennet, som varnar för att ett system där människor inte ser någon verklig anledning att bry sig om varandra, knappast kan bestå.

Det som verkligen räknas syns inte alltid
Säg den verksamhet vars årsredovisning inte har dolda kostnader och vinster? Vilket pris har tillit och förtroende, utvecklingskraft och hälsa? Vad kostar en pessimistisk bromskloss som med räknedosan i hand hävdar att "…det inte lönar sig?…".
Den blandning av affärer och andra värden som den sociala ekonomin står för är just så komplex och motsägelsefull att den knappast låter sig fångas med plus och minus. Nu görs det i alla fall. Bland annat av Stig Westerdahl, ek. dr vid Mitthögskolan.

Sånt som man inte behöver vara
doktor i ekonomi för att förstå
Löntagarna i industriländerna har dragit en globaliseringens nitlott när arbetstillfällena har flyttats till diktaturländer … vars löntagare sitter med en annan nitlott: omänskliga arbetsvillkor.
Föräldrakooperativet Lilla My i Jämtland - och andra lokalt förankrade företag - skulle aldrig drömma om att flytta produktionen till ett låglöneland i Asien. Det behöver man inte vara doktor i ekonomi för att förstå. Påstår en professor; John Logue, Kent University.
Läs hela artikeln här!.

Tänk om 11 milj dollar ställer krav …
Fackföreningsrörelser över hela världen har inflytande över olika pensions- och trygghetsfonder värda 11 000 miljarder dollar, eller etthundratusen miljarder svenska kronor.
Tänk om man skulle enas om att helt enkelt inte placera kapital i företag som kränker löntagarnas rättigheter, funderar Wanja Lundby-Wedin. LOs ordförande.

Viskar storebror i folkrörelsernas öra?
Filip Wijkström, Handelshögskolan i Stockholm, om den omvända samtalsordningen.

Att yla mot månen och förråda mannen
Susan Faludi anser att många män har blivit blåsta. Snuvade på det meningsfulla i sin mansroll av ett samhälle som vänt ryggen åt begrepp som solidaritet, gemenskap och omsorg om ett kollektiv, uppmuntras de att på manläger yla mot månen för att hitta sin inre vildman. Suck.

Utan frivilligt arbete stannar Sverige
Varannan människa gör det. Ofta i det tysta. Det handlar om ideellt arbete - utan vilket Sverige skulle stanna. Men är detta något bra eller ett krissymptom som hotar välfärden?

Ja och amen. Frivilligt arbete har kön. Och klass…
Kvinnor ska lappa och laga gratis åt andra. Särskilt om dom inte har fina utbildningar. Den manlige frivillige tränar fotboll med grabbarna, åker på fackliga kurser och hyresförhandlar, medan kvinnan - troligtvis lågutbildad - besöker intagna på häktet för att sedan ta hand om egna och andras barn, och därtill städa hos sina åldrade föräldrar. Är det bra det? Ninna Edgardh-Beckman, Diakonivetenskapliga institutet i Uppsala

Utopisk kapitalism eller smörjolja i maskineriet? …. Ska social ekonomi städa upp i marginalerna där marknad och stat misslyckats? Eller ska den experimentera med vinstdelning, folkaktier och medarbetarägande och skapa en slags utopisk kapitalism á la förra seklet? Lars Trädgårdh, Columbia University, New York.
Fågel eller fisk - går den sociala ekonomin att placera in på den traditionella politiska höger-vänsterskalan?
Läs hela artikeln här!

Sluta fega nu!
Ökar den sociala ekonomin klassklyftorna istället för att minska dem? … Karl-Petter Thorwaldsen, ABF-ordföranden, om att sluta fega!

Civilsamhällets fiender
Civilsamhället - medborgarnas alla vägar och kanaler för att delta i det offentliga livet - är en närmast mystisk organism, som kräver decennier eller till och med sekler för att växa fram. Men det kan snabbt raseras "ovanifrån" varnar Vaclav Havel, Tjeckiens president.

Social ekonomi kan ge it-demokratin mera muskler
Professor Benjamin Barber tycker att röstning vart tredje år och sedan sköta sitt är ett färglöst alternativ. Åtminstone jämfört med aktiva medborgare som bryr sig om sina bostadsområden, städer och skolor. Varje dag. IT kan, läs kan, ge demokratin mera muskler. Om den sociala ekonomin får visa vägen.
Läs hela artikeln här!

EU vill samarbeta med civilsamhället … on-line
Den europeiska dagordningen skrivs av de starkaste och mest högljudda lobbyisterna. De enda som har tid, resurser och kunskaper att påverka …vi är inte dummare vi medborgare än att vi har upptäckt det. EU vet att vi vet. Nu vill man göra bot och bättring och samarbeta med civilsamhället istället. On-line, föreslår EU-kommissionens ordförande Romani Prodi.

Det sociala kapitalet hålls i ett järngrepp
Professor Bo Rothstein menar att socialt kapital kan skapas "uppifrån". SIRs Hans Westlund att det sociala kapitalet kan vara av fel sort. Ledarinstitutets Sven Nygren att Sveriges överflöd av socialt kapital hålls i ett järngrepp av organisations-lojaliteter och verksamhets-förvaltare, Landshövdig Kristina Persson påminner om att den sociala ekonomin inte lever av luft allena. Och professor Peter Aronsson har sett att den sociala ekonomin växer fläckvis.
Läs hela temat här.

Det kan gå
I kooperativet deltar man inte i psykiatrisk rehabilitering, men arbetet kan ha rehabiliterande effekter för människor som marginaliserats, känt sig maktlösa och som ställts utanför arbets- och samhällsgemenskapen, skriver Bo Blideman.

Jag har varit i skiten som du
På Basta har du ett värde även om du inte har en prislapp på dig. Du är fortfarande del i kooperativet fastän ingen myndighet betalar för dig. Du försörjer dig av eget arbete, med vilket du bidrar till att fler får chansen till ett drogfritt liv.

Syns du inte så finns du inte
Kalla det social ingenjörskonst eller "koll på läget". I välfärds-Sverige bygger vi samhället och dess institutioner på kalla fakta.
Kalla fakta är dock en bristvara på det heta området social ekonomi. Men nu täpps några svarta hål i kunskapsfältet till.
Dessutom litteratur, konferenser, notiser och inlagor!

Det måste vara roligt att bli gammal också
Svarta tidningsrubriker om vanvård av förvarslösa och bortglömda gamlingar … bästa boten är att låta de gamla själva bestämma - inga liggsår där inte!
Historien om Ingelgården är en berättelse om det första äldrekooperativet i Sverige. Om att åldras skrattande. Och om att bryta gubbväldet. Skriver gör Eva-Marie Björklund, Mitthögskolan i Östersund.
Läs hela artikeln här!

De stora pojkarna behåller makten
När den offentliga sektorn skulle omvandlas så var visionen att personalen i nära samverkan med brukarna skulle ta över. Så blev det inte. De stora pojkarna behåller makten. Vårdjättarna och kommuntopprna dunkar varandra i ryggen när välfärdstjänsterna avknoppas och konkurrensutsätts. Och personalen flyr om de kan.

Livets goda i skön förening
Social ekonomi syftar alltid till välfärd på något sätt. Men inte bara målen är sociala ... medlen är det också: personligt engagemang och tillit till andra, samarbete och delat ansvar t ex.
Resultatet blir något som är svårt eller omöjligt att åstadkomma i privat eller offentlig regi ... välfärd, demokrati och tillväxt i skön förening.
Läs hela artikeln!

Rubrikerna i nr 4:99 -
TEMA: ARBETSKOOPERATIV OCH CIVILSAMHÄLLET

Vad stort sker sker smått, säger man
I de föräldrakooperativa dagisen får föräldrarna en examen i civilitet.
Skribent: docent Ingrid Zakrisson, Mitthögskolan i Östersund

Socialt kapital och samarbetets okända faktor X
Professor Christer Berglund & docent Göran Brulin
Skrota förlegade myter om att arbetsrätten, skattetrycket och byråkratin kväver entreprenörerna och bromsar ekonomisk utveckling - det har aldrig hindrat Gnosjös framgångsrika företagare. Det är istället ömsom samarbetande, ömsom konkurrerande småföretag som får hjulen att snurra. Näringslivsutvecklingens faktor X!!
Läs hela artikeln här!

Det har blivit "Svensson" att starta kooperativ
Docent Yohanan Stryjan
Dubbelt så många ska starta företag tillsammans

Kontaktuppgifter i korthet:

ANSVARIG UTGIVARE: Per Fontin, ordf Coompanion - Kooperativ Utveckling Sverige
REDAKTÖR: Berith Wikström, 08-442 32 58, 070-568 27 17
ANNONSER: Berith Wikström
PRENUMERATIONER: Karin Lundgren, Nätverkstan